Från bomullsfälten till WTO

Detaljer

Senast uppdaterad måndag, 14 november 2011 11:25

Elizabeth Paradza och Bernard Chimbwanda samtalar med koreanska bönder under WTO:s sjätte ministerkonferens i Hong Kong.  - Jag har odlat bomull i över 20 år, men för fem-sex år sedan övervägde jag att sluta eftersom jag liksom de flesta andra odlare helt enkelt inte kunde försörja mig, berättar Elizabeths Paradzas.

Minst 70 procent av bomullsodlarna är kvinnor som under svåra förhållanden uthärdar tungt kroppsarbete med minimal utrustning. Ändå producerar de en del av den bästa bomullen i regionen. Efterfrågan på bomull från Zimbabwe är hög, framförallt från Kina och Europa.
– Trots att köparna tävlar om bomullen hålls odlarnas priser fortsatt låga, säger Ntando Ndlovu, Afrikagruppernas koordinatör i Zimbabwe. Det främsta skälet är svag styrning på nationell nivå i kombination med subventioner till jordbruket i Europa och USA som dessutom strider mot överenskommelser inom WTO.

Under ett forum för handelsfrågor berättade Elizabeths Paradzas om sina erfarenheter vilket ledde till att organisationen Zimbabwe Coalition on Debt and Development (ZIMCODD) under 2005 lanserade kampanjen ”Defending our livelihood, defending the Cotton Farmer”. Kampanjen kräver att Zimbabwes regering formulerar och genomför fördelaktiga program för småskaligt jordbruk. Tillsammans med 33 andra bomullsproducerande afrikanska länder tryckte man dessutom på för avskaffandet av de enorma bidragen till storskaliga jordbruk i redan rika länder.   
- Det var då jag insåg att bomullsodlarna i Zimbabwe inte är ensamma i den här frågan, tvärtom, säger Elizabeth Paradzas.

Kampanjen fick stor genomslagskraft och Elizabeth Paradzas och ZIMCODD deltog i WTO-mötet i Hong Kong där man tillsammans med koreanska bönder tog upp frågan om rättvisa handelsregler. Trots den osäkra politiska situationen i Zimbabwe lyckades man åren därpå organisera landets bomullsodlare i mindre föreningar vilka idag utgör ett lobbydistrikt.

- Mycket arbete kvarstår när det gäller nationell policy men regeringen har öppnat för debatt gällande ett självreglerande system där odlare, uppköpare och andra intressenter gör en gemensam överenskommelse för prissättning av bomull, berättar Ntando Ndlovu.