- Detaljer
- Senast uppdaterad måndag, 17 oktober 2011 16:03
Din protest hela vägen till Bryssel
Tack för stödet till vår namninsamling för rättvisa handelsavtal! Det kom in 3220 namnunderskrifter! Korten är överlämnade och EU-parlamentariker uppvaktade. Här kommer tre av Brysselresenärernas rapport om resan.
-Det var bra att göra något tydligt och demonstrativt, tycker Emelie Muntrakis, Lina Paulsson och Martina Antkowiak efter sitt möte med Åsa Westlund, Marita Ulvskog (S) och Olle Schmidt (Fp) i EU parlamentet.
-De var lite förvånade att vi ansträngt oss för att få ihop så många kort. Där ser man hur viktigt det är att visa att folk faktiskt bryr sig om vad som händer i världen!
Emelie, Lina och Martina tyckte att Åsa Westlund och Marita Ulvskog lyssnade och kunde se det orättvisa i avtalen, medan Olle Schmidt hade en del förutfattade meningar om varför aktivisterna var där.
-Vi är inte stenkastande aktivister som är mot all frihandel. Vi hade velat ha en dialog där vi verkligen fick reda på vad politikerna tycker om handelsavtalen, säger Lina.
Under dagen var resenärerna också med på ett möte i EU parlamentet om handel och utveckling. Representanter från länder i Afrika och Karibien var där.
-Representanterna från Afrika uttryckte sin frustration över handelspolitiken och ställde kritiska frågor till kommissionärerna. EU- kommissionärerna valde vilka frågor de ville svara på. De afrikanska representanterna som sade vad de tyckte kördes över av EU-kommissionärerna, tycker Martina.
Det samlade intrycket från maktens högborg i Bryssel var att det är svårt att nå fram – och att vi därför behöver lyfta dessa frågor mer än någonsin.
-EU är så starkt, då är det så himla viktigt att vi kan mobilisera oss så att vi blir en stark motpart, säger Emelie Muntrakis.
Andra lyckade exempel på att man som mindre organisation faktiskt kan göra sin röst hörd gentemot EU fick de från organisationer i Danmark och Nederländerna som de besökte på vägen ned.
-Den holländska organisationen hade ordnat en stor demonstration utanför parlamentet med väckarklockor som symbol för att det är dags för politikerna att vakna. Det går verkligen att få genomslag!
EPA högaktuellt igen
Den 5 okt överlämnade Afrikagrupperna drygt 3200 namnunderskrifter för rättvisa handelsavtal till svenska EU-parlamentarikerna i Bryssel, Åsa Westlund (s), Marita Ulvskog (s) och Olle Schmidt (fp). EPA avtalen har plötsligt blivit högaktuella igen efter fredagens meddelande från EU-kommissionen om en ny deadline för förhandlingarna. De länder som inte påbörjat en ratificeringsprocess av EPA-avtalen kommer förlora marknadstillträdet till EU den förste januari 2014. Samma datum börjar EU:s nya preferensregler att gälla. Detta innebär att 14 afrikanska länder inte längre kommer få tillgång till EU:s marknad på samma villkor som övriga u-länder. Istället kommer de få konkurrera på samma villkor som i-länderna.
EPA-förhandlingarna skulle vara utvecklingsvänliga, bygga på regionala samarbeten som redan finns och utan att försämra villkoren för något land jämfört med innan. Nu ökar istället pressen på några av världens fattiga länder. Risken är överhängande att avtalen kommer att strida emot EU:s egna utvecklingsmål.
Reaktionen på EU:s nya deadline, från både civilsamhälle och beslutsfattare i afrikanska länder, har inte låtit vänta på sig. I Namibia reagerar forskare på EU:s agerande.
Läs artikeln hos IPS.
Den namibiska handelsministern är rasande på EU för deras beslut som pressar Namibia att skriva på ett avtal som inte är färdigförhandlat ännu.
Läs artikeln i the Namibian
På ett möte i EU-parlamentet som Afrikagrupperna deltog på igår mellan EU kommissionen, EU-parlamentariker och parlamentariker från Afrika, Karibien och Stilla Havet, yttrade flera av de afrikanska ledamöterna en ilska över det de uppfattar som EU:s ultimatum. Den sydafrikanska parlamentsledamot sa att EU:s beslut underminerar de försök som pågår för att öka det regionala samarbetet och hotar att splittra regioner istället för att ena dem.
Höjda livsmedelspriser och nya handelsavtal hot mot småbönder i Afrika
Seminariet bjöd på fler hårresande exempel på hur handelspolitik satt krokben för afrikanska småbrukare. Eller försatt länder i södra Afrika i en rävsax. Afrikagruppernas handelsexpert Marja Wolpher beskrev hur de pågående förhandlingarna om nya handelsavtal mellan EU och Afrika (Ekonomiska Partnerskapsavtal, EPA) tvingar länder som Namibia till svåra val. Om Namibia inte skriver på avtalet riskerar landet ett stopp för export av kött, druvor och andra varor till EU, eftersom tullarna höjs kraftigt. Skriver de på avtalet äventyras livsmedelssäkerheten, då småbönder slås ut i konkurrensen med billig subventionerad majs och vete från EU.
Marja Wolpher förklarade hur EPA minskar handlingsutrymmet för länder i södra Afrika. I Moçambique blomstrade förädlingen av cashewnötter under 90-talet, när landet införde skatter för export av råa nötter, för att gynna den inhemska industrin. När Världsbanken krävde att Moçambiques regering kraftig sänkte exportskatterna blev resultatet förödande. 10 000 arbetare förlorade sina jobb och en miljon fattiga på landsbygden förlorade extrainkomster från nötplockning, berättade Marja Wolpher.
EPA innebär ett stopp för exportskatter och andra verktyg som använts med goda resultat i södra Afrika och andra regioner: importrestriktioner och skydd för framväxande industri. EU:s enorma direktstöd till sina lantbrukare, som förra året uppgick till 39 miljarder euro, kan däremot fortsätta som tidigare.
- I Namibia har vi inte tillräckligt med pengar för att göra samma sak, menade Wallie Roux, handelsanalytiker från Namibia.
Utöver handelspolitik lyfte Wallie Roux och flera andra talare även frågan om hur de ökade livsmedelspriserna påverkat småbönder i södra Afrika. Generellt sett är småbönder de stora förlorarna. Kostnaderna för produktion och transport av grödor har gått upp när priset på bränsle stigit kraftigt. Vissa varor har blivit för dyra för de fattigaste, och många familjer har ändrat sin diet, eller har inte längre tillräckligt med mat. I Moçambique dog 13 personer förra året i samband med kravaller när fattiga stadsbor protesterade mot de höga livsmedelspriserna, berättade Wallie Roux.
Marja Wolpher påpekade att många afrikanska bönder ställt om från produktion av mat till att producera exportgrödor, vilket gjort länderna beroende av import av mat. Därmed är de mer utsatta när livsmedelspriserna ökar. Vissa länder har dock tjänat på ökade priser när de fått bättre betalt för sin export. Istället hade de fått andra problem att brottas med, som svårigheten att planera när priserna svänger kraftigt. Men de stora vinnarna finns inte helt oväntat i den privata sektorn. Företag som Cargill har tredubblat sin profit de sista tre månaderna förra året när matpriserna skjutit i höjden, berättade Maud Johansson, handelsexpert på Forum Syd.
Vill du veta mer? Läs Afrikagruppernas och den zimbabwiska organisationen SEATINIs nya rapport om EPAs påverkan på försörjningen i södra Afrika.
Du laddar ned den här
Inför seminariet skrev Wallie Roux tillsammans med Afrikagrupperna och Forum Syd en debattartikeln på UNT.se
Läs artikeln här
Är du trött på att dina skattepengar används för att subventionera europeiska bönder så att de kan konkurrera ut afrikanska bönder?
Skriv på våra krav till EU-parlamentarikerna
EU:s jakt på råvaror
”vi befinner oss i en kapplöpning.” Med detta citat inledde Karin Gregow, handels- och biståndspolitiskt handläggare på Forum Syd, sitt seminarium om EU och råvaror på Bokmässan i Göteborg 2010.
Citatet kommer från Peter Mandelson, tidigare handelskommissionär i EU. På så sätt signalerade han tydligt EU:s inställning till hur de många outnyttjade råvarorna i framför allt Afrika bör utnyttjas.
EU är de afrikanska ländernas största handelspartner, men Kina knappar in. Under perioden 2000-2008 mer än tiofaldigade kineserna sin handel med Afrika. De kinesiska investeringarna på kontinenten har ökat med 46 procent bara de senaste tio åren.
Kinas egna naturresurser räcker inte till sin kraftigt expanderande ekonomi. Andra snabbt växande ekonomier som Indiens och Brasiliens är också i behov av fler råvaror. Samtidigt skriker vi européer efter fler mobiltelefoner, datorer, batterier och allt mer avancerade high tech-produkter som alla består av bland annat flera olika mineraler som finns i Afrika.
Afrika är också rikt på guld, olja, timmer och mycket annat. 40 procent av världens viktigaste mineraler kommer från Afrika. Över 70 procent av Afrikas export består av råvaror.
För att säkra tillgången på råvaror vill EU förhandla fram handelsavtal med de afrikanska länderna, men samtidigt riskerar flera av länderna i Afrika att aldrig bli annat än leverantörer av billiga råvaror, utan utvecklade industrier och råvaruförädling.
Enligt Karin Gregow har EU tagit fram en råvarustrategi.
- Den består i att säkra tillgången på råvaror för den europeiska industrin och möta behoven för att trygga sysselsättning och tillväxt.
Sedan 2002 förhandlar EU med 78 länder i Afrika, Stilla havet och Västindien om att ingå Ekonomiska Partnerskapsavtal (EPA). Bland annat vill EU att länderna öppnar 80 procent av sina marknader mot att de får tillgång till EU:s inre marknad.
Karin Gregow menar att EPA hotar livsmedelssäkerhet och försörjning, och riskerar att leda till avindustrialisering och minskad sysselsättning. Dessutom vill EU att avtalen ska gälla även offentligupphandling, investeringar och konkurrenslagstiftning. Detta är något som utvecklingsekonomierna redan kämpat hårt för att lyfta bort från Världshandelsorganisationen WTO:s agenda. Men nu vill EU lyfta dem igen.
EPA-förhandlingarna har blivit hårt kritiserade och har försenats kraftigt. Från att de skulle ha varit klara 2007 har hittills inte ens hälften av de afrikanska staterna skrivit på tillfälliga avtal i väntan på att alla parter ska komma överens.
Den mest kontroversiella frågan är exportskatter, något som EU vill förbjuda trots att de är fullt tillåtna enligt WTO:s regler. I Sydafrika och inom den Afrikanska unionen (AU) diskuterar man tvärtom att införa fler exportskatter för att framför allt stimulera råvaruförädling.
För att sammanfatta seminariet avslutade Karin Gregow med att konstatera att EU måste erkänna utvecklingsekonomiernas rätt till sina egna naturresurser, ge de afrikanska länderna eget handlingsutrymme och sluta driva på EPA för sina egna syftens skull.
- Handelsavtal mellan EU och de afrikanska länderna måste främja en hållbar utveckling i Afrika, sa Karin Gregow.
Seminariet hölls inför ett 40-tal åhörare på lilla scen på bokmässans Internationella torg. Det arrangerades av Afrikagrupperna, Forum Syd och Miljöförbundet Jordens Vänner. I december publicera arrangörerna en studie om jakten på råvaror i Afrika.
Duell om den globala handeln och mänskliga rättigheter
Inför fullsatta bänkar i silon i Visby hamn, under Almedalsveckan 2010, drabbade vänsterpartiet Hans Linde och folkpartiets Fredrik Malm samman i en duell om global handel och mänskliga rättigheter. Internationella torgets publik applåderade Hans Linde, men Fredrik Malm visade att även han tror på rättvis handel, men under andra former än vänsterpartiet.
De är några av Riksdagens yngsta ledamöter, men kanske de som är mest insatta i internationella handelsavtal, en fråga som svenska riksdagsledamöter generellt är riktigt dåligt pålästa om. Under en 50 minuter lång duell modererad av Afrikagruppernas pressekreterare Erik Halkjaer kom de två fram till att de både är för rättvisa handelsavtal, men formerna för att nå dit går vida isär. 
Hans Linde tror på att inkludera mekanismer för att upprättahålla miljö och mänskliga rättigheter i handelsavtal mellan EU och fattigare regioner och länder. Han vill även se att EU slopar sina subventioner och handelshinder innan man förhandlar med andra länder om att göra samma sak. I dagsläget pressar EU flera afrikanska och latinamerikanska stater att skriva på handelsavtal med slopade handelshinder trots att EU kommer att behålla sina jordbrukssubventioner i minst tre år till.
Fredrik Malm tror inte på att skriva in fler regleringar i några handelsavtal, som redan i sig själva är fulla med regleringar. Folkpartiet ser gärna att mänskliga rättigheter och miljöavtal upprätthålls i andra länder, men mekanismerna för det får förhandlas om vid sidan av handelsavtalen. Fredrik Malm underströk att även han vill att EU slopar sina jordbrukssubventioner.
Både Fredrik Malm och Hans Linde sa att Sveriges alla riksdagspartier kommer att arbeta för att EU:s jordbrukssubventioner slopas när de gällande subventionerna ska omförhandlas 2013. Tills dess hoppas Fredrik Malm på att EU skriver under fler handelsavtal med flera länder i världen. Hans Linde anser att vi bör vänta tills EU:s subventioner är slopade och de länder EU förhandlar med följer både internationella miljölagar och regler för de mänskliga rättigheterna.
Duellen arrangerades av Afrikagrupperna, Latinamerikagrupperna, Emmaus och kampanjen Global Rättvisa.NU
Vad den andra handen gör - framtidens politik för global utveckling
I två frågor visade sig representanterna för regeringen och oppositionen vara överens om Politik för en Global Utveckling (PGU). Något måste göras åt kapitalflykt från fattiga länder och PGU är i behov av en oberoende utvärdering, möjligen av utvärderingsinsitutetet Sadev. Det stod klart efter en paneldebatt om PGU med riksdagsledamöterna Rosita Runegrund (Kd), Fredrik Malm (Fp), Kent Härstedt (S) och Hans Linde (V), under politikerveckan i Almedalen valåret 2010.
I en fullsatt hörsal på Visby högskola framhöll Fredrik Malm och Rosita Runegrund från allianspartierna Folkpartiet och Kristdemokraterna att den sittande regeringen levt upp till andemeningen i PGU så gott den kunnat. Bland annat menade de att fattigdomsbekämpning stod högt på agendan när riksdagspartierna tog fram PGU för tio år sedan, något som de fyra allianspartierna också fokuserat på under sin mandatperiod vid makten.
Rosita Runegrund underströk att fyra av regeringens ministrar aktivt jobbar för att uppfylla millenniemålen, något som aldrig tidigare hänt. Förut har den frågan enbart legat på biståndsministerns bord, vilket inte går i linje med PGU där utvecklingsfrågor ska genomsyra alla departement.
Socialdemokraten Kent Härstedt menade också att det är en av de största utmaningarna med PGU, att skapa en plats i regeringskansliet som kan koordinera arbetet.
- Idag blir PGU lätt en fråga för biståndsministern och då är det inte lätt att få utrymme för de här frågorna, för vare sig vi vill eller inte är biståndsministern ingen tung post i en regering.
Vänsterpartiets Hans Linde tyckte att det var för lätt att skylla på koordineringsproblem ifråga om PGU. Vad det egentligen handlar om är politisk ovilja.
- Retoriken må ha förändrats, men från det att ord omsätts i handling är det långt. Under de senaste fyra åren har den svenska vapenexporten slagit alla rekord, handelspolitiken är en fundamentalistisk nyliberal handelspolitik och IMF och Världsbanken tillåts blockera fattiga länders utrymme att bekämpa fattigdom. Det saknas helt enkelt politisk vilja att genomföra PGU.
Rosita Runegrund höll inte alls med om detta, utan menade tvärtom att Sverige är ett föregångsland när det gäller bistånd inom EU, vilket hon tyckte att regeringen förvaltat väl under mandatperioden. Hon och Malm återkom också till koordineringsproblemet kring PGU, eftersom svensk politik i mångt och mycket ska koordineras med EU:s politik.
Visserligen ger EU:s gemensamma utrikestjänst möjligheter att effektivisera det europeiska utvecklingssamarbetet, men Fredrik Malm varnade också för att risken att målkonflikterna mellan olika politikområden lätt kan byggas in i det här systemet.
- Sverige måste verka aktivt för att lyfta de här frågorna inom bland annat bistånd och migration, sa Fredrik Malm.
För vare sig det saknas vilja eller inte är ett av de stora problemen med PGU just målkonflikten mellan olika politikområden. Att å ena sidan ge bistånd till västsahariska flyktingar och å andra sidan stödja europeiska handelsavtal med Marocko som ockuperar Västsahara var ett exempel, att verkar för att minska klimatförändringarna och stödja byggen av kolkraftverk i Sydafrika var ett annat.
EU har ingått handelsavtal med alla Medelhavsländer, bland annat Marocko som ockuperar Västsahara. EU har även ingått fiskeavtal med Marocko. Sverige har medverkat till bägge dessa beslut. Samtidigt ger Sverige bistånd till de västsahariska flyktingarna i Algeriet. Ett tydligt exempel på hur olika politikområden krockar med varandra.
Kent Härstedt och Hans Linde gjorde klart och tydligt att med en rödgrön regering kommer Västsahara erkännas och Sverige säga nej till fiskeavtal med Marocko, men de erkände samtidigt att det kanske inte skulle påverka situationen i stort.
Folkpartiet stödjer även det ett erkännande av Västsahara, vilket det inte har stöd för bland de andra regeringspartierna. Fredrik Malm underströk att inte mycket kommer förändras i Västsahara innan Frankrike och Spanien ändrar sin politik och han ifrågasatte även möjligheten att avbryta EU:s handelsavtal med alla Medelhavsländer bara för att Marocko ockuperar Västsahara.
Att Sverige gav sitt stöd till att bevilja ett lån från Världsbanken till att bygga ett kolkraftverk i Sydafrika ansåg Kent Härstedt vara en klassisk målkonfliktfråga inom PGU. 
- Detta skulle ha lyfts upp till en central beredningspost för att utredas. Vare sig vi har en borgerlig eller en rödgrön regering måste detta göras. Det må vara lättare sagt än gjort, men gör vi det inte kommer PGU inte kunnas genomföras.
Debattörerna skilde sig åt i frågan om handelsavtal mellan EU och flera afrikanska länder, Ekonomiska partnerskapsavtal. Hans Linde ansåg att EU:s krav på Afrika att lätta på sina handelsrestriktioner går tvärtemot kampen mot fattigdomen i dessa länder.
Restriktioner och tullar kan behövas under en viss tid för att bygga upp industrier. Han fick viss medhåll för detta från Rosita Runegrund. Fredrik Malm å sin sida ansåg att alla former av restriktioner och tullar bara motverkar utveckling.
Alla fyra var överens om att EU:s jordbrukssubventioner måste bort. Kent Härstedt trodde dessutom att EU måste ge med sig snart och slopa dessa subventioner. Det går inte att pressa andra att slopa handelshinder om man inte gör samma sak själv.
Från publikt håll ifrågasattes det faktum att regeringen beviljat satsningar på att minska klimatförändringar med biståndspengar. Något som Fredrik Malm inte såg något problem med eftersom det är tillåtet enligt OECD:s biståndskommitté. Han fick inte medhåll från sin allianskamrat Rosita Runegrund.
- Vi behöver medel utanför biståndsbudgeten för att klara klimatpolitiken. Alla politikområden behöver sin budget.
Rörande överens visade sig dock de fyra riksdagsledamöterna vara när det gällde det faktum att 1 000 miljarder dollar varje år förs ut ur världens fattiga länder när företag väljer att redovisa sina vinster i andra länder eller helt enkelt inte betalar skatt.
- Vi har fått in en del om detta i den senaste skrivelsen av PGU, men vi behöver göra mer, sa Rosita Runegrund.
Hon fick medhåll från de andra, men Kent Härstedt underströk att man inte får försvåra utländska investeringar i fattiga länder då det är mycket viktiga för ett lands utveckling. Lika överens visade det sig att panelen vara inför ett förslag att låta PGU utvärderas av ett oberoende institut, som till exempel Sadev som idag utreder Sidas arbete. Idag utreds inte PGU överhuvudtaget.
Men när frågan om vapenexport togs upp svävade snart de utfrågade på molnen igen. Att Sverige agerar både medlare i konflikten i Colombia och är på väg att exportera radarutrustning till det colombianska försvaret gavs det egentligen inga raka svar kring, inte heller på frågan om det svenska kriterierna för vapenexport borde innehålla krav på hållbar utveckling.
Det var också det som Rosita Runegrund framhöll redan i inledningen av seminariet, att ett av de målkonfliktområden som diskuterades redan när PGU togs fram för över tio år sedan var vapenexport kontra fattigdomsbekämpning. En till synes självklart problem om borde kunnas lösas, men som de svenska riksdagspartierna än idag inte är överens om.
Debatten arrangerades av: Afrikagrupperna, Diakonia, Forum Syd, Kristna fredsrörelsen, Svenska Kyrkan, Svenska missionsrådet, Sensus Studieförbund – medlemmar i CONCORD Sverige
Stort intresse för EPA-seminarium
EPA-avtalen är förödande för Afrikas väg ur den globala ekonomiska krisen, var budskapet från Dot Keet och Rangarirai Machemedze när de debatterade med svenska politiker på ett seminarium om EPA-avtalen som Afrikagrupperna och Forum Syd arrangerade den 4 maj.
EU pressar afrikanska länder att skriva under avtal som riskerar förvärra fattigdomen i de afrikanska länderna sa Rangarirai Machemedze. Han varnade också för att EPA-avtalen försvårar den regionala integrationen i Afrika eftersom existerande regioner och tullunioner splittras i förhandlingarna.
Rangarirai Machemedze är vice chef för nätverket Southern and Eastern African Trade, Information and Negotiations Institute (SEATINI), baserad i Zimbabwe.
Det här är den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som kommer leda till att deras händer blir bakbundna i en period av stora förändringar och osäkerhet sa Dot Keet.
Dot Keet är en av sydafrikas ledande handelsexperter och arbetar för organisationen Alternative Information and Development Centre (AIDC) i Kapstaden.
Handel i fokus på Södra Afrikadagarna
Södra Afrikadagarna 2009 gick av stapeln den 20-21 november, ca 90 personer deltog båda dagarna. Fokus på fredagens seminarium var hur de ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) som EU håller på att förhandla med länder i Afrika Västindien och Stilla havet påverkar utvecklingen i dessa länder, samt hur EPA relaterar till Kinas roll i Afrika. På lördagen var fokus på hur handelsavtal som EPA påverkar kvinnor och män på olika sätt. Seminarierna följdes utöver alla som deltog även av ca 140 personer via livestream på Afrikagruppernas hemsida.
Rangarirai Machemedze från det zimbabwiska nätverket Southern and Eastern African Trade, Information and Negotiations Institute (SEATINI) och Anna Davies van Es från sydafrikanska International Labour Research and Information Group (ILRIG) deltog båda dagarna.
Här är länkar till några artiklar där de blev intervjuade i samband med Södra Afrikadagarna.
- Avtalen är till för att EU ska få de råvaror de vill ha - inte för utveckling, säger Rangarirai Machemedze från SEATINI.
- EPA-avtalen slår särskilt hårt mot kvinnor, varnar Anna Davies-van Es från den sydafrikanska organisationen ILRIG.
Global fax- och e-postaktion om EU:s handelsavtal
I slutet av september genomförde Afrikagrupperna tillsammans med över 80 organisationer i 30 länder runtom i Europa, Afrika och Stillahavsområdet en fax- och e-postaktion mot Europeiska beslutsfattare. Organisationerna kräver att EU ändrar sin linje i förhandlingarna om nya handelsavtal med länder i bland annat Afrika.
Göteborgs Afrikagrupp samlade under helgen namnunderskrifter till Afrikagruppernas brev till handelsminister Ewa Björling.
Läs Afrikagruppernas pressmeddelande
I slutet av augusti skickades brev till alla nya EU-parlamentariker där 20 europeiska organisationer gemensamt lyfte fram problemen i EPA-avtalen som de ser ut idag, och vad EU bör göra för att få till bra avtal som gynnar de afrikanska ländernas utveckling.
Läs hela dokumentet "Critical issues in the EPA negotiations"
Afrikagrupperna i Almedalen 2009: Politiker skriver på EPA-krav
Under Almedalsveckan 2009 genomförde Afrikagruppernas utsända EPA-test på politiker och vanligt folk, och utmanade förbipasserande i EPA-spelet.
Bland dem som testade EPA-negativt fanns den före detta EU-parlamantarikern Anders Wijkman (kd). Diagnosen, som är 99% säker, visade att han är EPA-negativ. Han var en av dem som skrev under Afrikagruppernas brev till handelsminister Ewa Björling inför EU:s ministermöte i Bryssel november 2009. Jytte Guteland, SSU:s ordförande, skrev också under brevet.
EPA-kampanj på festivaler
Aktivister från Afrikagrupperna fanns på festivalerna Urkult, Peace and Love och Way out West under sommaren. De informerade om EPA genom EPA-test och EPA-spel.
Besök av Wallie Roux - namibisk handelsanalytiker
Wallie Roux handelsanalytiker från Namibia var i Sverige under två veckor i maj. Han deltog på flera seminarier och möten och diskuterade EPA-avtalen med beslutsfattare. Han var en av huvudtalarna på ett lunchseminarium som Afrikagrupperna och Forum Syd arrangerade om EPA inför EU-valet. Wallie Roux redogjorde för vilka konsekvenser ett EPA-avtal skulle kunna få för Namibias producenter och jordbrukare.
Se en bit av hans tal här
Läs intervju med Wallie Roux i LO tidningen
Läs intervju med Wallie Rous i Stockholm Fria
Carl Schlyter, EU-parlamentariker för miljöpartiet är kritisk till hur EPA-förhandlingarna förts.