header-press

Än märks inte skuldavskrivningen i Moçambique

-Alla är väldigt positiva till skuldavskrivningen men än så länge har inte vanliga människor märkt några förbättringar, säger Johan Sävström på Afrikagrupperna i Moçambique på P1 Morgon (28/6).

Ett år efter det bejublade beslutet vid G8 mötet i Gleneagels, att skriva av de fattigaste ländernas skulder till IMF och Världsbanken, är det fortfarande svårt att säga hur skuldlättnaderna kommer att påverka Moçambique.

Skulderna har gett IMF och Världsbanken ett orimligt stort inflytande över hur statsfinanserna används. Under 1990-talet satte IMF ett tak för sociala utgifter som bland annat tvingade Mocambique att skära ner de redan låga lärarlönerna, vilket gav utrymme för ökad korruption. Lärare tvingades få inkomster på annat sätt än via lönen, ofta genom att ta extra betalt för sina tjänster.

Förhoppningen är att skuldavskrivningen ska ge den Moçambikiska regeringen ett större politiskt handelsutrymme.

-Utbildningssektorn och hälsosektorn är självklara områden som behöver prioriteras men det behövs också stora jordbrukssatsningar för bönderna, säger Johan Sävström.

Ska skuldlättnaderna ge ett positivt resultat får inte IMF:s och Världsbankens motkrav vara för stora. Skuldavskrivningarna måste också kombineras med rättvisa handelsavtal.

-De höga jordbrukssubventionerna i Europa gör att Moçambique omöjligt kan konkurrera på den europeiska markanden. Samtidigt fylls affärerna i Moçambique av billiga, europiska varor, som även på hemmaplan konkurrerar ut de moçambiqanska varorna, vilket helt slår ut den inhemska produktionen, säger Johan Sävström.