Svar på tal om bistånd

Detaljer

Senast uppdaterad fredag, 11 mars 2011 15:54

Hur mycket bistånd ger Sverige? Varför ger Sverige bistånd till länder som är korrupta? Och har biståndet någon effekt?
Här har vi samlat frågor och svar kring några vanliga funderingar om det svenska biståndet, med exempel från vår egen verksamhet.

Hur mycket bistånd ger Sverige?

Sverige har som mål att ge en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd. 2009 nåddes det målet, då 1,03 procent av BNI gick till bistånd. Men budgeten täcker också sådant som inte räknas som genuint bistånd, till exempel flyktingmottagande. Afrikagrupperna och många andra organisationer arbetar för att bl a flyktingmottagande, skuldavskrivning och satsningar på klimatet ska finansieras med andra medel än de som avsatts för bistånd.
Budgeten för biståndet 2010 uppgår till 31,4 miljarder  kronor.
Sida delade under 2009 ut cirka 1,2 miljarder till sina 15 ramorganisationer i så kallat folkrörelsebistånd. Här ingår det stöd som Afrikagrupperna förmedlar till våra samarbetsorganisationer i södra Afrika.

Biståndsbudgeten 2010

Varför behövs bistånd?

Världen hänger ihop. Finanskris och miljöförstöring är tydliga exempel på hur saker som händer i en del av världen påverkar andra delar. Därför måste vi stödja dem som drabbas hårdast. Under kampen mot kolonialismen och apartheid arbetade Afrikagrupperna och människorna i södra Afrika för samma sak, deras sak var vår sak. Arbetet fortsätter i dag med att bekämpa fattigdom, stärka demokratiseringsprocesser och civilsamhällets organisationer. I Sverige och EU arbetar Afrikagrupperna med politisk påverkan, där vi ser att andra politikområden har en negativ effekt på fattigdomsbekämpning. Det kan gälla handelsavtal som riskerar att öka fattigdomen och klyftorna mellan män och kvinnor. Vår roll är att skapa arenor för civilsamhällets organisationer i syd att göra sina röster hörda gentemot beslutsfattare i nord.

Vad finns det för olika slags bistånd och vad är skillnaden dem emellan?

Man brukar prata om två huvudsakliga former av bistånd: humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Gränsen däremellan kan ofta vara flytande, till exempel vid övergången från konflikt till fred.
– Humanitärt bistånd innebär att pengar ges vid katastrofer och krissituationer som till exempel svält, krig och naturkatastrofer. Bistånd i detta fall innebär ofta hjälp med sanitet och vatten, vaccineringar, mat, tillfälliga bostäder (flyktingläger) samt sjukvård.
– Långsiktigt utvecklingssamarbete bedrivs multilateralt och bilateralt. Multilateralt samarbete sker mellan flera stater och riktas till de flesta utvecklingsländer. Sveriges deltagande i multilateralt arbete sker främst via EU och FN:s olika program. De pengar Sverige ger till EU-kommissionens utvecklingssamarbete går till exempel till demokrati, mänskliga rättigheter, landsbygdsutveckling, infrastruktur och handel. Andra organisationer som Sverige har ett multilateralt samarbete med är Världsbanken. Bilateralt samarbete sker mellan två stater. Det är också den typen av bistånd som ofta innebär ”budgetstöd”, där Sverige som stat ger en större summa pengar till ett utvecklingslands stat, direkt till deras stadsbudget.
– Folkrörelsebistånd ges till icke-statliga organisationer. Pengarna kommer från Sida och ges till deras ramorganisationer. Afrikagrupperna är en av 15 ramorganisationer som får direkt stöd från Sida.

”Vi har gett bistånd i massor av år men inget har hänt”

Ofta hör man argumentet att inget har förändrats till det bättre, trots att stora pengar satsas på bistånd under många år. Det stämmer inte alls. Livslängden i världen ökar. I Nordafrika har andelen förlossningar som genomförs av utbildad vårdpersonal ökat med 78 procent mellan 1990 och 2004.
Arbetet med att minska barnadödligheten går framåt på de flesta håll i världen. 16 länder har lyckats minska barnadödligheten med två tredjedelar mellan 1990 och 2008, och ytterligare 43 länder är på god väg att lyckas innan 2015.

Andelen barn som börjar grundskolan ökar överallt i världen, om än inte lika snabbt som skulle behövas för att uppnå millenniemål 2 – grundskola för alla år 2015. I Afrika söder om Sahara ökade andelen barn som börjar grundskolan från 53 till 64 procent från 1990/91 till 2003/04.

Samtidigt är framgångarna ojämnt fördelade. Afrika söder om Sahara är den region där flest människor lever i extrem fattigdom, och arbetet med att minska fattigdomen går långsamt framåt. Livsmedelskrisen med stigande priser på mat, och klimatförändringarna skapar ytterligare utmaningar i arbetet med att minska fattigdomen i världen. 2009 rapporterade FN:s livsmedelsprogram FAO att över en miljard människor lever i hunger eller är kroniskt undernärda – den högsta siffran någonsin.

En organisation som bedriver framgångsrikt bistånd är Border Rural Committee, BRC, i Sydafrika, som Afrikagrupperna stöder. BRC har sett till att människor i byn Cata fått ersättning för mark som de fråntogs under apartheid. Ersättningen har lett till att byn numera har elektricitet och rinnande vatten.

Läs mer:
Milleniemål 5 (Nordafrika)
Gapminder om barnadödligheten
Millenniemål 2

Varför ger Sverige bistånd till länder som är korrupta?

I de länder där människor är som mest utsatta, och där behovet av bistånd därför är störst, är bristfälligt fungerande institutioner ett stort problem, och det finns därför alltid en risk att pengar förskingras eller används felaktigt. Men det betyder inte att Sverige ska sluta ge pengar till att förbättra situationen för dem som är mest utsatta. Frågan borde istället vara hur vi ska bekämpa korruption.
Sida, som bland annat ger stöd till staters utvecklingsarbete, så kallat bilateralt bistånd, arbetar på fyra olika nivåer mot korruption; etik och integritet inom den egna organisationen, åtgärder för att säkra användningen av svenska biståndsmedel, insatser för att motverka korruption i Sveriges samarbetsländer och deltagande i globalt anti-korruptionsarbete och internationell samverkan.

Läs mer om arbetet mot korruption på Sidas hemsida

Afrikagrupperna samarbetar inte med stater, utan ger stöd till civilsamhället. Det kan vara fackföreningar, kvinnogrupper, bonderörelsen eller en organisation som arbetar med att motverka spridningen av hiv och stödja personer som lever med hiv. Dessa organisationer är ofta viktiga så kallade ”watch dogs” som bevakar hur myndigheterna använder sina resurser och om de kommer de fattigaste till del. De kan protestera när statens service, till exempel bromsmediciner för aidssjuka, inte når fram, och kräva information om hur pengarna använts.
Ett exempel på en organisation som granskar statens och företags agerande är Afrikagruppernas samarbetspartner Legal Assistance Center (LAC), i Namibia. LAC arbetar med att informera om mänskliga rättigheter och verka för en förbättrad lagstiftning och efterlevnad av konstitutionen. LAC värnar medborgares rättigheter gentemot staten, och protesterar när övergrepp mot mänskliga rättigheter förekommer, eller då de misstänker att ett företag betalat mutor för att till exempel få ett tillstånd från stat eller kommun.

Varför ska jag ge pengarna via Afrikagrupperna och inte direkt till en lokal organisation?
Om du ger pengar via Afrikagrupperna är det en garanti att pengarna går dit de ska gå, eftersom vi ständigt kontrolleras av flera oberoende kontrollanter som till exempel Svensk Insamlingskontroll. Vi kontrollerar även våra egna samarbetspartners så att dina pengar går dit de ska. Som givare kan du välja att skänka pengar direkt till en/flera av våra partnerorganisationer eller att stödja vårt arbete generellt. Kontakta insamlingsansvariga för mer information: Telefon: 08-442 70 60 eller e-post:
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Hur vet jag att pengarna går dit de ska?

Afrikagrupperna utför egna kontroller hos sina partnerorganisationer i södra Afrika för att se till att pengarna används på rätt sätt. Afrikagrupperna har ett lokalkontor i alla länder vi samarbetar med, vilket gör att vi kan ha ett nära samarbete med våra organisationer. Lokalkontorens anställda besöker regelbundet organisationerna och deltar även i olika aktiviteter som organisationerna anordnar. Dessutom följer vi Sidas krav på en årlig revision av alla samarbetspartners. Vår egen verksamhet ses också över av revisorer varje år.

Läs mer om vår insamling

Hur mycket av pengarna kommer fram och hur mycket går till administrativa kostnader?

För att få ha ett 90-konto, som Södra Afrika-insamlingen, får inte mer än 25 procent gå till administration. De senaste två åren har vi använt 13 procent av våra medel till administration. Kontroller görs regelbundet av Svensk Insamlingskontroll. Vi följer också Sidas krav på årlig revision av våra partnerorganisationer i södra Afrika. Vår egen verksamhet ses över av revisorer varje år.

Behöver organisationer ha anställd personal? Vad används administrationskostnaderna till?

Personal och administration på våra lokala kontor i södra Afrika är nödvändig för att kunna göra regelbundna besök hos våra partners. Vår närvaro i södra Afrika gör att vi har en bra kontakt med våra partners, och kan uppmärksamma deras erfarenheter i vårt för informations- och påverkansarbete i Sverige. Personalen i södra Afrika och Sverige gör uppföljningar av planer och ekonomisk rapportering för att se att pengarna har används rätt, och att organisationerna genomför sina planer. Afrikagrupperna erbjuder också stöd till organisationerna för att stärka deras kapacitet så att de blir mer effektiva. Civila samhället i de länder där vi verkar är ofta ganska svagt och splittrat, därför är det viktigt att vi arbetar nära och tillsammans för att stärka deras kapacitet.

Vi bedriver även informationsverksamhet i Sverige kring fattigdomsbekämpning, debatterar hur biståndet används och försöker påverka politiska beslut i frågor som exempelvis handelspolitik, som i hög grad påverkar möjligheterna för människor i södra Afrika att få avsättning för sina varor, och inte konkurrera med prisdumpade jordbruksprodukter från EU. Det arbetet underlättas genom vår nära relation till samarbetsorganisationer i de länder där vi arbetar. Afrikagruppernas roll är att skapa plattformar där organisationer i syd kan göra sina röster hörda gentemot Sverige och EU.

Fakta hämtat från:
www.sida.se
www.regeringen.se
www.millenniemalen.se
www.gapminder.org