Tio punkter för att stoppa korruptionen vid källan

Detaljer

Senast uppdaterad tisdag, 09 mars 2010 07:16

Biståndsminister Gunilla Carlsson har efterlyst konstruktiva förslag på att bekämpa korruptionen. Afrikagruppernas Sören Lindh och Gabi Björsson har tagit fram följande papper.

Problemformulering

Den internationella storskaliga korruptionen orsakar jämte kapitalflykt och brain drain det största ”läckaget” i u-ländernas ekonomi och hinder på vägen ur fattigdomen. I den kategorin av korruption sker bestickningen främst från stora företag i de rika länderna (Wolfowitz, Världsbankens vårmöte 2007). Den korruptionen sätter standarden för affärsverksamhet och vardagsliv i fattiga länder, inklusive biståndsverksamheten. Korruptionen måste angripas med kraft vid källan, alltså i de rika länderna, vars lagstiftning mot internationell bestickning måste skärpas. Att införa OECD:s Anti-Bribery Convention, som kriminaliserar bestickning av ”utländska offentliga företrädare” i nationell lagstiftning ger en god grund. Tyvärr är OECD-ländernas iver att göra det begränsad. Det bidrar till att korruptionsbekämpningen ofta blir ett slag i luften. Bekymmersamt i nuläget, men katastrofalt för de närmaste 5-10 åren.

De nya globala utmaningarna, med olika krispaket för finanssystemet, klimatet, energin och matproduktionen, innebär stora investeringspucklar på nya, oprövade områden, med stor risk för destruktiv påverkan på offentliga beslutsprocesser och demokrati. Därför måste det rättsliga systemet i den rika världen rustas upp för att upptäcka, förhindra och beivra den bestickning som kommer från företag där, samtidigt som motsvarande ljus riktas mot den interna bestickningen i de fattiga länderna.

Good governance förutsätter Clean business. De följande punkterna för att bredda och effektivisera kampen mot korruptionen koncentreras kring internationell bestickning, utifrån OECD-konventionens grundregel att bestickande företag lagförs i sitt ”hemland”. De förutsätter också fortsatta och skärpta insatser även mot dem som tar emot mutorna, liksom mot andra former och nivåer av mutor och korruption. En svensk insats kan se ut som följer:

1. En mer realistisk och komplett korruptionsbrottbeskrivning - 1 MSEK
   Sammanställa en beskrivning av några typfall – entreprenader, koncessioner, utvinningsavtal, vapenhandel, markköp, lagstiftning, kontrollverksamhet – där affärsmässiga och demokratiska beslut avsiktligt påverkas och förvrängs till någons fördel. Beskrivningen bör täcka hela brottskedjan: från initiativet från den som vill vinna en konkurrensstrid, sänka kostnader eller annan fördel, val av påverkansmedel (mutor, utpressning, annan kompensation), den/de beslutsfattare som ska påverkas, hur ersättning betalas och var vinsten av hela operationen utfaller.
2. ”Så här kan det gå till” -  1 MSEK
   Fallbeskrivningar av ett antal konkreta utredningar och rättsfall som visar själva förloppet, utredningsmöjligheter och problem, brister i lagstiftningen, krav på utredningsresurser, behov av uppgiftslämnare och skydd för dem, samverkan över landgränser och tidsåtgång. Problem att följa pengaflödet ”nedströms” till den mutade, men framför allt ”uppströms”, mot den som betalar.
3. Nya perspektiv på korruption - 5 MSEK
   Utbildningspaket och material för beslutsfattare, rättsväsendet och allmänheten
   Utnyttjar materialet från punkt 1 och 2 till att på ett pedagogiskt sätt bredda och fördjupa förståelsen av korruptionsprocessen, var risken för bestickning är stor (se RIR 2006:8) och hur oegentligheter kan upptäckas och spåras vidare.
4. Gör ”Stoppa korruptionen vid källan” till en svensk profilfråga internationellt - 5 MSEK
   Den svenska regeringen kan samla goda krafter – från näringsliv, akademin, folkrörelser och frivilligorganisationer – till ett samlat initiativ, som både innebär skärpt lagstiftning, etiskt arbete inom näringslivet och stöd, observationer och kunskapsutveckling från övriga aktörer. Länkar ska naturligtvis etableras till närliggande internationella initiativ som t ex att återvinna korruptionsvinster.
5. Uppfyll OECD:s rekommendationer om skärpt lagstiftning - 5 MSEK
   OECD:s aktiva uppföljningsmekanism för sin konvention har föreslagit skärpningar av svensk lagstiftning och praxis, t ex ökad användning av företagsböter, bestickning som allmänt åtal, kontroll och svartlistning av fällda bestickare. På vissa punkter har reformer införts, på andra återstår ännu arbete att göra. En kritisk faktor är också att preskriptionstiden, som normalt är 2 år, bör förlängas med tanke på utredningarnas komplexitet.
6. Förstärkning av svensk utredningskapacitet - 10 MSEK
   Den svenska Riksenheten mot korruption bör ges en grundbemanning på 5-6 åklagare, samt medel och organisation för ett tjugotal kvalificerade ekonomiska och juridiska utredare. Dessutom bör övervägas att inrätta en beredskap för punktvis assistans i utredningar av intresse för Sverige som genomförs i Afrika eller i OECD-land.
7. Branschvisa insatser  - 5 MSEK
   En särskild OECD-punkt var att göra kraftfulla insatser mot korruption i vapenindustrin. Det är en insats som är relevant för svensk del. Andra branscher med starka korruptionstraditioner är oljeindustrin och annan extraktionsindustri, där det finns initiativ till etisk städning som Sverige kan bidra till. Marknadsföringen av Global Compact bör stärkas.
8. Stimulans och skydd för uppgiftslämnare - 2 MSEK
   Den internationella ekonomiska brottsligheten, som korruption är en del av, har som bekant sofistikerade metoder för att maskera och gömma verksamhet och tillgångar, vilket ofta gör utredningsarbete beroende av källor inom organisationerna (whistle blowers). Deras utsatta ställning kräver sekretess och lagskydd. För svensk del har offentliganställda ett grundskydd, medan det brister både för entreprenörer i offentligt finansierade verksamheter samt, i synnerhet, i näringslivet i övrigt. Skydd för uppgiftslämnare vid misstanke om svensk grov brottslighet bör göras generellt, och i internationella utredningar utsträckas till andra nationaliteter. Internationella skyddade kontakttelefoner (hotlines) bör marknadsföras och utnyttjas.
9. Sprid det bredare perspektivet på korruption till ”biståndsbranschen” - 6 MSEK
   En utbildningsinsats, motsvarande punkt 3, riktad till biståndsgivare samt biståndsmottagare och utförare i svenska samarbetsländer.
10. Initiativ till en Regional Anti-Bribery Conference i Afrika - 10 MSEK
    Konferensen bör bygga på den bredare ansats som presenterats här, och ge en presentation av både syfte, innehåll, arbetsfördelning och andra samarbetsfrågor. Den kan med fördel vara ett samarbetsprojekt med OECD, lämplig motsvarighet inom AU och NGO-aktörer. Framför allt kan den ge en signal om att den rika världen är beredd att ta sitt ansvar för att städa i korruptionsträsket.

Utgifterna är vad som bedömts vara grundkostnader för utredningar och nya initiativ resp tillkommande kostnader i befintlig verksamhet. För de två sista uppgiftspunkterna har en rimlig svensk insats i respektive samarbetsprojekt angivits.