Rätten till liv
Rätten att delta
Rätten till föräldrar

Rätten till liv

Ouma Sigauke lever med hiv och vill bli läkare.

– Jag vill kunna hjälpa människor som lever i samma situation som jag själv har gjort. Innan jag började med mina mediciner var jag rädd att jag skulle dö vilken stund som helst. Nu känner jag mig säker på att jag ska kunna leva ett långt och rikt liv.

Ouma Sigauke är 19 år. Hon smittades av hiv när hon föddes. Hennes föräldrar gick bort när hon var liten, pappan innan hon föddes, mamman när hon var tre månader. Sedan dess har hon bott hos släktingar.

För några år sedan var Ouma så sjuk att hon inte kunde gå upp ur sängen, hon hade svullna ben, sår och kräktes jämt. Hon var tvungen att sluta skolan. Ouma kom till slut i kontakt med FACT, som hjälpte henne med stöd, rådgivning och att få vård. Sedan 2002 tar hon bromsmediciner. Tack vare dessa kunde hon gå tillbaka till skolan, och det har gått bra för henne.
– Jag glömmer aldrig att ta mina mediciner, jag vet att mitt liv hänger på dem.

Ouma gillar att spela fotboll, handboll och trummor. Hon är också med i en anti-aids klubb. Klubben gör dans- och sånguppträdanden och spelar upp olika teaterpjäser i skolor och ute på gator. Efteråt diskuterar de med publiken om det som skildrats och hur man kan lösa problemen. Uppträdandena handlar om allt från tonårsgraviditeter och varför man blir ett gatubarn till varför det inte är bra att stjäla andras bromsmediciner.

Oumas mål i livet är att bli läkare. Tack vare bromsmedicinerna kan hon leva på mer eller mindre lika villkor som sina jämnåriga. Att vara handikappad till följd av en sjukdom eller funktionsnedsättning är inte ett problem som sitter hos individen. Det är ett problem som skapas av politiska och ekonomiska förutsättningar. För att barn och ungdomar ska ha lika möjligheter och rättigheter måste samhället göras tillgängligt – som till exempel tillgång till medicin.

Rätten att delta

Melody Marwissa

– När jag arbetar känner jag att jag är någon, att jag är kvalificerad.

Melody Marwissa har precis tagit sin examen från frisörutbildningen. Hon har redan öppnat eget och tar emot kunder hemma på sin veranda, men drömmer om en egen salong.

Det var inte självklart för Melody att hon skulle gå en yrkesutbildning. Hennes pappa dog i aids när hon gick i sjuan. Kvar fanns mamma, ensam med sju barn.

Många barn och ungdomar som förlorar föräldrar i aids måste sluta skolan. Ekonomin är ofta körd i botten eftersom alla pengar har gått åt till vård. Melody fick trots allt en möjlighet att gå kvar i skolan.

– När min pappa dog kontaktade min mamma FACT som betalade mina skolavgifter.

Tack vare att Melody har fått en utbildning kan hon försörja sig själv. Hon är också engagerad i kampen mot aids. FACT ordnar utbildningar till ungdomar som vill bli ungdomsinformatörer och Melody är en av dem. Ungdomsinformatörer är viktiga eftersom ungdomar är särskilt utsatta. Tillsammans med kompisen Rudo Koko, som också är informatör, pratar hon i skolor om hur det är att vara ung, vilka utmaningar man möter och vad man kan göra för att lösa problemen.

– Många ungdomar behöver pengar för skolavgifter och annat och blir ihop med någon för att få pengar. Vi talar om att de inte borde ligga med vem som helst. Om de inte kan vänta så måste de använda kondom. En del tycker att det är ok att vänta, andra vill inte, och då uppmuntrar vi dem att använda kondom och ha en partner. Om någon planerar att gifta sig uppmuntrar vi dem att hivtesta sig.

Arbetet som Melody, Rudo och andra informatörer gör ger resultat. Ungdomar ändrar attityder och beteenden. Antalet människor som blir smittade av hiv minskar och fler och fler hivtestar sig.

FACT:s arbete lyckas för att ungdomar som Melody får chansen att utveckla sig och sedan möjlighet att själv delta i arbetet och bidra till samhällets utveckling.

Rätten till föräldrar

I Zimbabwe har över en miljon barn förlorat en eller båda föräldrarna i aids. Tinashe Jojo är fem år. Hans mamma Dambudzo Nyamunda lever med hiv. Tack vare att hon får bromsmediciner och är med i en stödgrupp för andra föräldrar som lever med hiv, är hon relativt frisk.
Tinashes mamma säger att stödgruppen har hjälpt henne mycket.
– Jag har fått hjälp att betala skolavgifterna till mina barn när jag inte hade pengar.

Tinashe Jojo och hans mamma Dambudzo.

Att Tinashes mamma är med i stödgruppen kan också ha räddat livet på honom och hans två äldre syskon. Föräldrarna i stödgruppen uppmuntrar varandra att berätta för sina barn att de lever med hiv och varför de gör det. Att berätta för sina barn är inte alls självklart. Det finns många fördomar om hiv och risken är stor att man blir utfryst. Att stå emot grupptryck kan vara svårt, särskilt om man är beroende av familj och grannar för sin försörjning.
FACT hjälper därför människor att bilda stödgrupper, vilket gör medlemmarna starkare.

– Det är bra att jag har berättat för mina barn att jag är sjuk, för nu vet de själva hur de ska göra för att inte själva bli smittade. De har fått chansen att acceptera att jag är sjuk, säger Dambudzo.

Många föräldrar i stödgruppen skriver en minnesbok som lämnas över till barnen när de har gått bort. De skriver om sin sjukdom och hur de har fått den, så att barnen kan lära sig och inte göra om samma misstag. Minnesboken är också viktig eftersom vissa människor är vidskepliga och tror att om en person dör så har hon blivit förhäxad. Många gånger är det personens partner som får skulden för häxeriet. Det kan sluta med att den överlevande partnern jagas bort från hemmet och barnen förlorar då både mamma och pappa.

Tinashes mamma berättar att det finns vissa kulturella seder som sprider hiv:
– En tradition är att en man ärver sin svägerska om hans bror dör. Mannen gifter sig med sin svägerska utan att veta vad hans bror har dött av, så risken är stor att han också smittas. En annan tradition är att man gifter bort sin dotter, men att man inte tar reda på om mannen är smittad eller inte. Jag berättar sådana saker för mina barn så att de kan ta bra beslut i livet.

Tinashes syster är 17 år och kommer säkerligen inte att gifta sig med vem som helst.

Dela med andra