header-press

AG header epakampanj

Debattartiklar och brev

Publicerad på Newsmill

Sverige och många andra länder har kunnat bygga ett företagande och ett välstånd genom att växelvis skydda och öppna sina marknader och genom att vi har kunnat bygga starka folkrörelser som granskat regeringar och pressat företagen att ge arbetare vettiga villkor. För att skapa en liknande framtid i Afrika krävs stöd till civilsamhälle, fackliga organisationer och folkrörelser.

Hur kan det svenska biståndet spela roll och ge goda resultat frågade sig biståndsministern i Aktuellt igår. Hennes svar är att satsa mer av biståndsmedlen på företag. Hon försvarade ett projekt där man ger biståndspengar till företag som säljer giftiga bekämpningsmedel med att man ju inte ska förvägra Afrika de utvecklingsmetoder vi använt här. "Det är via företag och entreprenörskap som utvecklingen kommer att komma".

Flera länder i Afrika har en snabb tillväxt och har klättrat upp ur den fattigaste skaran, mätt i BNP. Biståndet har varit delaktigt i att bygga upp utbildning och hälsovård i flera länder. Men ojämlikheterna inom länderna är stor. Problemet är inte alltid bristen på resurser. Ett stort problem är att resurserna inte fördelas.

I en situation där de länder som ger bistånd har större inflytande över afrikanska regeringars politik än vad folken i dessa länder har behöver biståndet inriktas på att stärka civilsamhället i dessa länder så att befolkningarna själva kan kräva ansvar från sina regeringar. För det finns organisationer och rörelser i de afrikanska länderna som arbetar för att påverka sina regeringar att se befolkningens behov och rättigheter, påverka lagar och bedriva opinions- och påverkansarbete för att se till att de lagar som finns verkligen efterlevs. Dessa organisationer behöver mer stöd, där har biståndet en viktig roll. För de kommer inte få stöd från sina egna regeringar.

Man ska också komma ihåg att bistånd bara är en bit av Sveriges och EU:s politik som påverkar omvärlden. Sverige och EU säger att inga politikområden ska motverka utvecklingsmålen. Men i granskning efter granskning som civilsamhället gjort har vi kunnat visa på att de faktiskt på flera håll går stick i stäv. Vi ger med ena handen och tar med den andra.

I den nya handels och utvecklingspolicy som EU-kommissionen lagt fram talar man om vikten av en samstämmig politik. Men vid närmare läsning framgår att vad kommissionen strävar efter är att utvecklingspolitiken ska gynna EU:s handel och investeringar, inte i första hand att handelspolitiken ska gynna utvecklingen av fattiga länder. Det är en grov misstolkning av samstämmighets politiken och ett av grundproblemen.

Vi ska inte tro att vi kan få ut hög effektivitet och vettiga resultat av Sveriges och EU:s biståndspengar om vi samtidigt undergräver utvecklingen i fattiga länder genom andra politikområden. Och det gör vi, genom att subventionera våra jordbruksprodukter, genom att förhandla fram handelsavtal som gynnar europeiska företag, men som riskerar att slå ut småproducenter i afrikanska länder.

Ett annat område som motverkar utvecklingsmöjligheterna är de möjliga skattepengar som slösas bort. Inte svenska eller europeiska skattepengar utan de miljarder i möjliga skatteintäkter som försvinner från fattiga länder till rika i den kapitalflykt som internationella företag står för. Den motsvarar tio gånger det internationella biståndet.

Så diskutera gärna biståndets för och nackdelar, det finns gott om båda. Men ska det ha en rimlig chans att lyckas måste man komma ihåg att biståndet inte verkar i något vakuum.

Marja Wolpher, temahandläggare

 


Facebook Slider
Facebook Slider
Facebook Slider