Debattartiklar
- Detaljer
- Publicerad torsdag, 21 oktober 2010 08:00
Åtta år av förhandlingar om handelsavtal (Ekonomiska partnerskapsavtal, EPA) har kantats av konflikter, otaliga förseningar och ett starkt missnöje från flera afrikanska länder. EU har drivit sina egna intressen, ofta i konflikt med utvecklingsmålen i de afrikanska länderna.
I sin jakt på kontroll över Afrikas råvaror vill EU tvinga de afrikanska länderna till en snabb och omfattande liberalisering. Detta trots att afrikanska småföretag och jordbrukare riskerar att slås ut när de måste konkurrera med avancerade europeiska industrier och storskaligt jordbruk.
När EU:s biståndsministrar möts i Bryssel på fredag ligger bland annat EPA:s framtid på deras bord. EU:s kommissionärer för handel och utveckling har bett biståndsministrarna om vägledning. Ska förhandlingar kunna avbrytas, eller ska man acceptera mindre ambitiösa avtal, om det finns risk för negativa utvecklingseffekter?
EU-kommissionen har hela tiden drivit på för att avtalen ska innehålla liberalisering av tjänstehandel liksom regler för investeringar och patent – något som mötts av starkt motstånd i flera afrikanska länder. Det går även långt över de krav som ställs inom Världshandelsorganisationen.
Ett 40-tal organisationer från det civila samhället i Europa har uppmanat sina regeringar att lägga om kursen i handelsförhandlingarna och istället titta på alternativ till EPA-avtalen. EU ger sedan flera år de minst utvecklade länderna tullfritt tillträde till de europeiska marknaderna. Detta initiativ borde man kunna utöka till att gälla hela Afrika.
EPA-avtalen står vid ett avgörande vägskäl. Sverige måste ta sitt ansvar. Vi uppmanar därför biståndsminister Gunilla Carlsson att gå i spetsen och se till att handelsavtalen verkligen utgår från utvecklingsbehoven i Afrika.
Marja Wolpher, handläggare Afrikagrupperna
Karin Gregow, handläggare Forum Syd.
Rangarirai Machemedze, vice chef SEATINI, Zimbabwe
Läs artikeln i Svenska Dagbladet här!
Biståndsminister Gunilla Carlsson svarar, den 27 oktober 2010
Även de fattigaste vinner på ökad handel
Ökad handel ger ökat välstånd. En fri och öppen global handelsordning är en förutsättning för utveckling och fattigdomsbekämpning. Även de fattigaste länderna – inte minst de fattigaste länderna – drar nytta av att delta i världshandeln. Detta är grundsatser för den svenska regeringen, och vi driver på för att internationella handelsförhandlingar ska leda till ökad öppenhet.
EU:s biståndsministrar diskuterade vid sitt möte i Bryssel i fredags hur vi ska öka takten i förhandlingarna om de så kallade Ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA) mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien, Stilla Havet). Sveriges engagemang i EPA-förhandlingarna drivs utifrån utvecklingspolitiska principer. Vår syn är att breda avtal, som även täcker sådant som investeringar, konkurrens och tjänster, ger den största utvecklingspotentialen. Vidare är regional fragmentering bland AVS-länder ett centralt utvecklingshinder. En viktig avsikt med EPA-avtalen är inte bara att de kommer att främja AVS-ländernas integrering i världsekonomin utan även att de gynnar regional integration.
Sverige är en betydande givare av handelsrelaterat bistånd, vilket understödjer AVS-ländernas förberedelser för öppnare handel. Sverige verkar även för att EU ska reformera handelsstörande och utvecklingshämmande regler i sin egen politik.
Många organisationer misstror avsikterna med EPA-avtalen, något som senast kom till uttryck i en debattartikel på Brännpunkt den 21/10. Debattörerna påstår att EU:s verkliga drivkraft är att få kontroll över Afrikas råvaror, vilket givetvis är rena dumheter. De ogillar också tanken på breda avtal utan efterfrågar bara tullfritt tillträde till EU. Detta är att kraftigt underskatta de möjliga positiva utvecklingseffekterna av en mer öppen ekonomi och av ökad regional integration. Jag delar debattörernas bekymmer över att förhandlingarna för närvarande har gått i stå. Men jag delar inte deras slutsats att vi därför ska sänka ambitionerna att ge även AVS-länderna goda förutsättningar för ett gynnsamt deltagande i en öppen världsekonomi.
Gunilla Carlsson, biståndsminister
Läs repliken i Svenska Dagbladet här!
Afrikagrupperna, Forum Syd och SEATINI ger replik, den 1 november 2010
Mycket att förlora på handelsavtal
Handel och öppenhet är nödvändigt för utveckling. Men handelsavtal måste utformas så att de gynnar utveckling och fattigdomsbekämpning. Kritiken mot de handelsavtal (EPA) som EU förhandlar med Afrika har varit omfattande i afrikanska länder, vilket biståndsminister Gunilla Carlsson avfärdar som rena dumheter i en replik (27/10) på vår debattartikel (21/10).
Många afrikanska länder vill inte ha några breda avtal, som de anser skulle hota deras utveckling. Ett investeringsavtal skulle innebära att afrikanska länder inte kan ställa krav på utländska investerare att de ska återinvestera en del av vinsten i landet eller anställa lokal arbetskraft.
Studier visar att EPA-avtalen hotar regional integration och handel i Afrika. Kenya exempelvis riskerar förlora 15 procent av sin handel med grannländerna i konkurrensen med europeiska varor.
Afrikas del av världshandeln är förvisso liten, men detta betyder inte att länderna handlar lite eller att de inte är integrerade i världsekonomin. Deras andel av BNP som utgörs av import/export är större än motsvarande andel inom OECD-länderna.
Marja Wolpher, handläggare Afrikagrupperna
Karin Gregow, handläggare Forum Syd
Rangarirai Machemedze, vice chef för SEATINI, Zimbabwe