Debattartiklar
- Detaljer
- Publicerad fredag, 13 november 2009 02:40
Värna folkrörelsernas röst i debatten om hur svensk politik ska bidra till att utrota fattigdomen i världen. Det är budskapet i ett brev om Sidas informationsanslag, som åtta av de organisationer som har ramavtal med Sida i dag skickar till utrikesutskottets ledamöter. Läs brevet här, med exempel på hur informationsanslaget används.
Vi har tidigare uttryckt vår oro för att folkrörelsernas röst i biståndsdebatten kommer att försvagas, som ett direkt resultat av den nya informationsstrategi om svenskt utvecklingssamarbete som Sveriges regering har antagit. Nu har oron besannats, då regeringen i september beslutade att från och med årsskiftet minska informationsanslaget — ett beslut som för folkrörelserna innebär en nedskärning med 60 procent i pågående verksamhet, genom uppsagda avtal med Sida. Vi ser en överhängande risk att sänkningen leder till att debatten om hur svensk politik bidrar till att utrota fattigdomen blir betydligt svagare. I Danmark där man 2005 sänkte informationsanslaget med 30 procent har det fått konsekvensen att stödet för bistånd minskat eftersom folkrörelserna inte kunnat delta i biståndsdebatten och informera om det arbete som görs, enligt danska frivilligorganisationer.
Läs med i tidningen Dagen
Skälet till nedskärningen uppges vara den globala finanskrisen — och vi tycker att det är bra att verksamhet i syd inte drabbas lika hårt som informationsanslaget.
Ett annat skäl som regeringen anger är att det saknas tillfredsställande resultatredovisningar för informationsanslaget. Det är ett förvånande argument. All Sidafinansierad verksamhet innebär att frivilligorganisationer gör noggranna resultatredovisningar.
Dessutom framhåller OECD/DAC i en rapport om svenskt bistånd (2009) den breda biståndsdebatt som förs i Sverige — där informationsanslaget möjliggör ett brett deltagande av folkrörelserna. OECD/DAC uppmanar även svenska regeringen att fortsättningsvis värna debatten om fattigdomsbekämpning.
Folkrörelserna slår vakt om i Sveriges politik för global utveckling
Folkrörelserna slår vakt om Sveriges politik för global utveckling, bland annat genom att peka på målkonflikter när andra politikområden motverkar målet att utrota fattigdomen. Folkrörelserna kompletterar dessutom den bild Sida förmedlar i sin kommunikation om biståndet. Eftersom svenska folkrörelser är förankrade i det civila samhället i många länder runtom i världen, kanaliserar och förstärker vi våra samarbetsorganisationers röster i diskussioner kring Sveriges och EUs politik för fattigdomsbekämpning. Samarbetsorganisationerna vänder sig till oss och ber oss agera i Sverige och inom EU.
- Människor i syd räknar med er solidaritet. Och visst behöver vi era pengar, men vi behöver er röst ännu mer, säger Kumi Naidoo, tidigare vid Civicus.
- Folkrörelser i nord måste ha modet att i solidaritet med människor i syd utmana politiken i de egna länderna, skriver Ntando Ndlovu, Afrikagruppernas representant i Zimbabwe, i antologin "Grus eller Guld - om utmaningar för samarbetet mellan folkrörelser i världen".
Folkrörelserna presenterar förslag och alternativ för politiken
Folkrörelsernas arbete med opinionsbildning handlar om att uppmärksamma allmänheten och beslutsfattare på de fall då svensk och europeisk politik krockar med målet att utrota fattigdomen och att presentera konkreta förslag som bidrar till fattigdomsbekämpning. Riksdagsledamöter och andra viktiga beslutsfattare påpekar ofta att rapporter och seminarier som folkrörelser tar fram med stöd av informationsanslaget ger viktig information när de på kort tid ska sätta sig in i komplexa frågor som rör utvecklingsfrågor.
Att arbeta för utveckling i världen innebär även folkbildningsarbete i Sverige, så att människor får kunskap om vad som händer i världen och hur de kan bidra till att fattiga människor får det bättre.
Informationsanslaget har sedan många år varit en del av arbetet för att minska fattigdomen i världen. Vi vill ställa den budget som nu avsatts för detta viktiga arbete i relation till andra poster i biståndsbudgeten, som inte relaterar till målet för fattigdomsbekämpning. Ett exempel på det är flyktingmottagning. Det finns även poster som är betydligt större än informationsanslaget, som inte uppvisat resultat kopplade till utvecklingsmålen, som till exempel bidraget till Swedfund. Riksrevisionen lyfter i sin redogörelse till riksdagen (2009/10:RRS1) fram att Swedfunds "investeringar främst motiverats utifrån ett ekonomiskt perspektiv och att de förväntade utvecklingseffekterna ofta varit övergripande formulerade i investeringsbesluten". I det ljuset skorrar regeringsbeslutet att minska informationsanslaget till folkrörelserna med mer än hälften en aning falskt, samtidigt som man kraftigt satsar på Swedfund.
Konsekvenser av neddragningarna
Det finns flera allvariga konsekvenser som beslutet om denna drastiska nedskärning kan leda till:
- Den viktiga debatten om fattigdomens orsaker och hur svensk politik behöver vara utformad för att möta denna utmaning blir betydligt svagare.
- Frivilligorganisationernas möjligheter att förmedla de fattiga människornas perspektiv i svenska samhället försvåras eftersom att minskade resurser innebär minskade möjligheter till detta utbyte av information.
- Mångfalden av svenska folkrörelser i debatten hotas. Det är svårt att samla in pengar till informationsverksamhet. De organisationer som inte har andra medel att tillgå riskerar att slås ut. Detta kan tysta viktiga röster med alternativa perspektiv — vilket i sin tur underminerar det demokratiska samtalet i det svenska samhället.
Vi vill utifrån den bredd som vi representerar, uppmana dig, utifrån ditt ansvar som folkvald, att värna folkrörelsernas röst i debatten om hur svensk politik ska bidra till att utrota fattigdomen i världen. Om två månader kan det vara för sent. Vårt budskap till regeringen och biståndsministern är:
- Följ OECD-DACs rekommendation att värna den breda biståndsdebatten.
- Ge Sida direktiv att hålla ingångna avtal så att pågående, kvalitativt välfungerande kommunikationsinsatser inte måste avbrytas.
- Bibehåll informationsanslagets del av anslaget till frivilligorganisationerna så att den breda debatten om svensk politik för global utveckling får fortsätta, och därmed öka kunskapen om svenskt utvecklingssamarbete.
Vänligen,
Eva Christina Nilsson, generalsekreterare Svenska missionsrådet
Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia
Gabi Björsson, kanslichef Afrikagrupperna
Annica Holmberg, tf generalsekreterare Forum Syd
Jens Orback, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Niklas Lindgren, direktor PMU Interlife
Katarina Bergwall, kanslichef SHIA — Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening
Lasse Gustavsson, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Läs Afrikagruppernas kanslichef Gabi Björssons inlägg om nedskärningarna på Newsmill