Debattartiklar
- Detaljer
- Publicerad lördag, 01 december 2007 12:48
Länder som använder sig av de flexibiliteter som avtalet tillåter, till exempel att med hjälp av tvångslicenser tillverka eller importera läkemedelskopior, riskerar därtill att utsättas för politiska påtryckningar, skriver Gabi Björsson.
Världsaidsdagen är här igen. På många orter i Sverige och i världen kommer man att rabbla upp den hemska statistiken; 37 miljoner hivsmittade, 13 miljoner föräldralösa barn och 6 000 nya smittade varje dag. Men vad gör egentligen Sverige i EU för att minska spridningen och effekterna av hiv och aids?
Något som både
Sverige och EU har makt att påverka är tillgången till hivläkemedel för de länder som drabbats hårt av epidemin. Ett viktigt avtal som i många fall styr tillgången på mediciner är patentavtalet Trips. Avtalet ger ett starkt patentskydd åt läkemedelsföretagen. För det har Världshandelsorganisationen mött mycket hård kritik från organisationer och utvecklingsländer, eftersom det så starkt begränsar tillgången på läkemedel i fattiga länder.
År 2001 förklarade WTO att Trips inte ska stå i vägen för folkhälsan och att problemet med tillgången till billiga, livräddande mediciner skulle lösas. Genom så kallade tvångslicenser skulle länder med stora behov själva kunna tillverka kopior av patenterade läkemedel utan patentinnehavarens godkännande. 2003 enades man dessutom om ett tillägg i Trips-avtalet. Det skulle möjliggöra för länder, utan egen kapacitet att tillverka läkemedel, att importera dessa till ett lägre pris. Tillägget har dock blivit hårt kritiserat eftersom det är så komplicerat att inga försök att använda det ännu har lyckats.
I förra veckan
meddelades att Europaparlamentet röstat för att EU:s regeringar framöver ska tillåta fattiga länder att köpa kopior av hivläkemedel, när de inte har råd med originalprodukten. En glädjande nyhet kan tyckas. Men får det några verkliga konsekvenser? Det tillägg som EU nu ratificerat har som sagt visat sig vara för komplicerat för att fungera i praktiken. Alltså kan man fråga sig om det verkligen är något att fira.
Länder som använder sig av de flexibiliteter som avtalet tillåter, till exempel att med hjälp av tvångslicenser tillverka eller importera läkemedelskopior, riskerar därtill att utsättas för politiska påtryckningar. Detta drabbade Thailand i början av året. Landet utfärdade tvångslicenser för tre olika läkemedel i syfte att ge thailändska patienter gratis tillgång till dessa mediciner. Läkemedelsjätten Abbot svarade då med att dra tillbaka ansökningar för registrering av en rad läkemedel på den thailändska marknaden. Detta inkluderade ett mycket viktigt hiv-läkemedel.
I somras skrev
dessutom EU:s handelskommisionär Peter Mandelson till Thailand och uppmanade dem att dra tillbaka tvångslicenserna. Detta trots att dessa licenser utfärdats av Thailands hälsoministerium i enlighet med WTO:s regelsystem som tillåter inköp och produktion av läkemedel till låg kostnad för den offentliga hälsovården.
Det är dags att ta ett samlat grepp om den här frågan. Det EU och Sverige borde göra är att verka för en förändring av Trips-avtalet, inklusive tillägget så att det tjänar sitt syfte: att ge fattiga länder rätt till livsviktiga mediciner i samband med nationella hälsokatastrofer!
Gabi Björsson
kanslichef Afrikagrupperna