Debattartiklar
- Detaljer
- Publicerad onsdag, 08 augusti 2007 13:46
När Idrotten tar krafttag mot fuskarna förhåller sig branscher och myndigheter påtagligt passiva mot mutor och andra brott i affärslivet. Dags för en förändring, skriver Sören Lindh.
Dopningsfall i cykelsporten har varit förstasidesstoff. Det är ett hälsotecken - fair play är det som gäller. Samtidigt syns ett likartat fenomen i affärslivet, där fair play, det vill säga hederlig konkurrens, förväntas råda. Upprepade mutskandaler blottar en otrevlig, djupt rotad fusktradition även där. Kan affärslivet följa exemplet och "göra en Tour de France", för att behandla en sjukdom som snedvrider och fördyrar världshandeln och skadar demokratin? Risken är annars uppenbar att bilden av företagsamhet allt mer domineras av fusk, smussel och riggade affärer.
Mutor i internationella affärer omsätter osannolika summor, enligt Världsbanken cirka 1 000 miljarder dollar - årligen! Pengar som vi, kunder och medborgare i andra länder, får betala. Men mörkertalet är stort.
Mutor i affärer liknar dopningen i sporten. Båda handlar om att med ojusta medel smita före ärliga medtävlare. Dopningsbekämpningen har nu fått struktur, organisation, verktyg och vilja. I jämförelse har affärslivet nyss passerat där sporten var på femtiotalet, då skandaler i dopning snarast gav krydda åt sporten, och är på väg in i det sportens åttiotal, där kommentatorer och allmänhet börjar se ett otrevligt mönster, medan andra slätar över.
Avslöjande detaljer
Mutmönstret blir allt tydligare. Vi har genomlidit en vår med mutanklagelser mot Saab och British Aerospace i Tjeckien och Österrike och att allt mer av Skanskas märkliga affärer i Argentina och Peru avslöjats. Tyska Siemens har svårt att värja sig mot allt fler graverande fakta. Systembolagshärvan ger oss detaljerna i hur och varför mutare gör som de gör. Mönstret beror inte på missförstånd, obevisade påhopp eller enskilda medarbetares felsteg. Det ligger djupare än så och måste röjas upp.
Bryr sig inte om reglerna
Det finns internationella regelverk mot mutor, men de stater och organ som ska förebygga och beivra brotten är ofta tvekande och passiva. Det krävs enskilda insatser men också gemensamt och kraftfullt agerande för att få resultat.
Alla välutbildade chefer kan reglerna. Institutet mot mutor, handelskamrarna med flera har länge försett dem med material och råd. Men för några är muttraditionen starkare och de väljer att ge tusan i reglerna. Ska vi få ett näringsliv som respekterar sina ideal om en renhårig konkurrens, måste överslätande hartassar bytas mot hårdhandskar och målmedvetna tag. Skärpt vaksamhet, insikt om hur mutkulturen fungerar, skärpta lagar, utredarresurser, samt faktiskt utdömda, kännbara straff. Syndare ska kunna utestängas från viktiga affärer när ansvariga chefer eller annan personal ertappats, så som cykelstallen lämnat Touren när en stallmedlem avslöjats.
I höst ska Sverige, som ändå gjort en hel del, tala om hur vi bättre ska leva upp till
OECD:s konvention mot mutor, och även formellt ansluta sig till FN:s konvention mot korruption. Regeringen har ett utmärkt tillfälle att göra ett renare affärsliv (Clean Business) till en svensk profilfråga, här och utomlands. Jag hoppas statsminister Reinfeldt och näringsminister Olofsson gemensamt samlar goda krafter till en rejäl insats!
Sören Lindh
seniorkonsult IT, småföretagare, fd ordförande i Afrikagrupperna