Debattartiklar

Detaljer

Publicerad måndag, 03 oktober 2005 16:41

Debattartikel införd i Örnsköldsviks Allehanda 3:e oktober 2005.

Sverige bör ansluta sig till Storbritanniens kritik av EUs förhandlingsmandat. På så sätt kan fattiga länder få ökat politiskt handlingsutrymme och möjlighet att bestämma en handelspolitik som överensstämmer med deras förutsättningar.

Nu har det gått tre år sedan EU inledde förhandlingar med sina forna kolonier i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, AVS, för att utveckla ekonomiska partnerskapsavtal, EPA. Avtalen, som ska vara klara 2008, kommer att påverka vardagen för mer än 650 miljoner människor – de flesta av dem bor i fattiga länder söder om Sahara.

Det är mycket som står på spel. Förhandlingarna rör bland annat ömsesidiga
marknadsöppningar. Det är alltså inte bara EU som ska öppna för varor och tjänster från fattiga länder – de fattiga länderna måste också öppna sig för EU. För många producenter i fattiga länder är det viktigt att kunna exportera till den europeiska marknaden, men på många håll är deras hemmamarknad så svag att både jordbruk och framväxande industrier riskerar att slås ut i den skeva konkurrensen med starka, ofta subventionerade, europeiska företag.

EU-kommissionen vill också ta med de så kallade Singaporefrågorna i EPA-förhandlingarna – något som Sverige ställer sig bakom. Singaporefrågorna handlar bland annat om investeringsavtal och i praktiken begränsar de staters möjligheter att ställa krav på utländska investerare. Singaporefrågorna inskränker därmed ländernas politiska handlingsutrymme och politikernas möjlighet att styra investeringarna så att de på bästa sätt gynnar landets utveckling – någonting som i princip alla industriländer använt sig av på olika sätt under delar av sin utveckling. Investeringsavtalen är en het fråga. De bidrog till att världshandelsorganisationen WTO:s ministertoppmöte i Cancún 2003 havererade. Bland andra EU och USA vägrade att släppa frågan trots att över 100 utvecklingsländer sade blankt nej till fortsatta förhandlingar om Singaporefrågorna.

Den svenska regeringen säger sig arbeta inom EU för att de fattiga ländernas intressen ska tas tillvara i EPA-förhandlingarna. Men biståndsminister Carin Jämtin anser att det är ”naturligt att investeringsfrågor ingår i den dialog om regional integration som EU-kommissionen för inom ramen för EPA-förhandlingarna”, eftersom hon ”har svårt att se att länder i fråga ska kunna utvecklas utan investeringar”. Näringsminister Tomas Östros anser att investeringsavtalet bör inkluderas eftersom ”det ligger i AVS-ländernas och andra fattiga
staters egna intressen att utveckla tydliga regelverk på dessa områden”. Deras hållning står i skarp kontrast till de ståndpunkter som många AVS-länder själva och företrädare för folkrörelser i fattiga länder intar. I juni i år deklarerade Afrikanska Unionens handelsministrar klart och tydligt att de inte vill inkludera ett investeringsavtal i EPA-förhandlingarna.

FN:s utvecklingsprogram UNDP framför i sin nyutkomna Human Development Report 2005 farhågor om att EU:s krav skulle kunna leda till ett obalanserat resultat som är negativt för den mänskliga utvecklingen. Storbritannien har redan tidigare i år föreslagit att EU ska ändra inriktning i förhandlingarna, för att bättre ta vara på de fattiga ländernas intressen.

Vi anser att Sverige bör ansluta sig till Storbritanniens kritik av EU-kommissionens
förhandlingsmandat. Kraven på att Singaporefrågorna ska inkluderas i EPA-förhandlingarna måste släppas. På så sätt kan fattiga länder få ökat politiskt handlingsutrymme och möjlighet att själva bestämma en handelspolitik som överensstämmer med deras egna förutsättningar.
En politik som bidrar till fattigdomsbekämpning.

Detta är vad frivilligorganisationer världen över kräver som en del av den globala kampanjen UTROTA FATTIGDOMEN NU. Inför höstens EPA-förhandlingar har den svenska regeringen nu möjlighet att ändra kurs, och på så sätt även bidra till att uppfylla den samstämmighet mellan olika politikområden som man säger sig vilja uppnå inom ramen för ”Politik för Global Utveckling”. Det är dags att agera nu.

Kjell Fransson, Ordförande Afrikagrupperna
Eero Carroll, Attac Sverige
Bo Forsberg, Generalsekreterare Diakonia
Inger Björk, Generalsekreterare Forum Syd
Gillian Nilsson, Ordförande Nätverk Södra Afrika