header-hararbetarvi

Demokrati

Organisationer inom civilsamhället i Angola har under lång tid inte tillåtits politiskt inflytande. Istället har det varit lättare och tillåtet att arbeta inom den sociala sektorn med bland annat fattigdomsbekämpning och det finns ett stort behov av ett civilsamhälle starkt och samordnat nog att bevaka och ställa krav på staten. Trots missnöjet med den sittande regeringen och den demokratiska utvecklingen finns det ännu inget trovärdigt alternativ till MPLA. Samtidigt  skiljer sig också den politiska medvetenheten mellan kust- och inlandsområden. I inlandet är människor i högre grad rädda för att kräva sina rättigheter och många känner inte till vad de kan kräva. Men utveckling sker, om än långsamt.

Folkligt deltagande och insyn på policynivå är en bristvara i Angola. Men i likhet med vissa grannländer har Angola inlett en decentraliseringsprocess, där självständigheten på provins- och kommunnivå, både ekonomiskt och politiskt, förväntas öka. Processen ska leda till mer insyn och folkligt inflytande, och i förlängningen lokala val och representanter som kan hållas ansvariga. Dinho Maior som arbetar för ADRA (Acção para o Desenvolvimento Rural e Ambiente) säger att regeringen år 2000 betraktade "...någon som talade om mänskliga rättigheter som en fiende, men tack vare civilsamhället är det inte så längre. Det har skett en stor utveckling inom mänskliga rättigheter i det här landet”. Politisk utveckling och demokratisering krävs också för ett större folkligt deltagande i beslutsprocesser, som även inkluderar den stora fattiga delen av befolkningen, kvinnor och unga. 

I Angola stödjer vi organisationer som arbetar med demokrati och folkligt inflytande på landsbygden i provinserna Benguela, Malanje och Moxico. Partnerorganisationer bedriver fortbildning i medborgerliga rättigheter, genom exempelvis rådgivning och gatuteater. Arbetet utgår från ett rättighetsperspektiv där organisationerna driver en strategisk process, från medvetandegörande till organisering och påverkan i lokala fora och råd. En strategi är att legalisera och stärka lokala föreningar och skapa paraplyorganisationer. Arbetet bör specifikt inrikta sig på att inkludera diskriminerade grupper, såsom unga, kvinnor ochpersoner som lever med hiv. Erfarenheten visar att bildandet av organisationer för kvinnor ökar kvinnligt deltagande i andra föreningar på längre sikt.